Carina Wikman, universitetslektor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, har utvärderat effekterna av Berättarministeriets skolprogram i rapporten ”Berättarministeriets skolprogram och deras påverkan på undervisning och elevutveckling”. Huvudfrågorna i studien är att se hur skolprogrammen påverkar undervisning och elevers utveckling.
Lärarna beskriver att Berättarministeriets insatser har utvecklat elevernas skrivförmåga, motivation och språkliga självförtroende. Dessutom lyfts kontakten med forskare och volontärer fram som ett tydligt mervärde med programmen. Utmaningarna består bland annat i att åstadkomma en långsiktig förändring i undervisningen.
Studien omfattar lärares upplevelser av två av Berättarministeriets skolprogram, Den mystiska lådan och Redaktör Schwartz forskningsresa. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med 20 klasslärare i åk 3–6, samtliga med lärarexamen och yrkeserfarenhet mellan 4 och 38 år.
I studien analyseras i vilken mån lärare upplever att skolprogrammen har påverkat deras undervisning och om lärare uppfattar att programmen bidrar till elevers språkutveckling, skrivförmåga, kreativitet, självförtroende och motivation. Wikman utgår från två teoretiska ramverk som tillsammans bidrar till en vetenskapligt grundad förståelse av programmets påverkan: Självbestämmandeteorin är en motivationsteori som visar hur psykologiska behov påverkar människors motivation och engagemang. Litteracitet handlar om förmågan att tolka, producera och använda texter i olika sociala och kulturella sammanhang.
Lärarna upplever att Berättarministeriets material är språkutvecklande och att programmen bidrar till ökat ordförråd, begreppsförståelse och förståelse för olika sammanhang. Upplägget med ett tydligt syfte och en mottagare för skrivandet upplevs engagera eleverna och leda till mer genomarbetade texter. Lärare beskriver även hur programmen bidrar till att elever vågar ”släppa loss sin fantasi” och deras självförtroende i berättandet har stärkts.
”Jag tror att de som kanske har svårt att hålla en röd tråd i berättelser och böcker verkligen fick leva ut sin fantasi när vi var på Berättarministeriet. Eleverna lärde sig att all fantasi är bra, att de inte behövde censurera sig själva.”
Lärarstödet upplevs som välstrukturerat och lätt att använda. En del lärare efterfrågar ett mer nivå-anpassat och differentierat material för att bättre möta olika elevers behov. Utöver språkutveckling beskriver lärare hur arbetet med skolprogrammen har bidragit till demokratisk skolning och en mer inkluderande lärandemiljö.
En del lärare uppger att de använder mer narrativt lärande i undervisningen efter programmen, men andra lyfter att det kan vara svårt att integrera metoden i den dagliga undervisningen efter skolprogrammets slut. Hindrande faktorer är exempelvis tidsbrist, organisatoriska faktorer och avsaknad av systematiskt stöd. Flera lärare efterfrågar tätare insatser från Berättarministeriet.
”Det är värdefullt att vår metod utvärderas vetenskapligt. Vi är mycket glada över de positiva resultaten kring elevers språkutveckling, och uppskattar att Stockholms universitet gjort en genomlysning av våra skolprogram”, säger Dilsa Demirbag-Sten, grundare och generalsekreterare på Berättarministeriet.
Här kan du ta del av rapporten.
Senast uppdaterad 2025-08-21
Berättarministeriet är stolt mottagare av Centerpartiets stipendium till Karin Söders minne. Stipendiet delas ut till en person eller en organisation som ”genom sin banbrytande gärning varit pionjär och förebild i…
Hur skulle det kännas att kunna läsa sin egen bok på biblioteket? För eleverna i årskurs 2 på Hjulsta grundskola blev det verklighet. Eleverna i 2A på Hjulsta grundskola fick…
Prov, bedömningar och betyg är en ofrånkomlig del av vardagen för elever i skolan. Men hur påverkas elever av att ständigt bedömas? Motivation anses vara en viktig drivkraft för lärande, men…