Lågstadieläraren Anna Rydberg brinner för sitt arbete. I 18 år har hon undervisat på Husbygårdsskolan i Husby i Stockholm och flera gånger har hon tagit med sina elever till Berättarministeriet. ”De många vuxna på plats gör att alla elever blir sedda”, säger hon.


Under alla skolprogram på Berättarministeriet medverkar två anställda och minst fyra volontärer. Målet är att det inte ska gå mer än fem barn på varje vuxen.

Att så många vuxna är på plats gör att alla elever blir uppmärksammade och kommer till tals. När eleverna under övningen skrev individuellt vid borden fanns vuxna vid varje bord som intresserade sig för barnens tankar och berättelser, berättar Anna.

Anna Rydberg har lång erfarenhet av att arbeta med språk. Hon är oroad över att språkkunskaperna sjunker hos barn oc h unga och ser det som ett direkt hot mot demokratin. Om barnen inte förstår vad de läser har de ingen chans att ta till sig olika åsikter och värdera vad som är viktigt, resonerar hon.

På Husbygårdsskolan arbetar man på flera sätt för att skapa lust för läsande och skrivande. En viktig del är att göra språk och litteratur tillgängligt och under senaste veckan har alla pedagoger medvetet burit med sig en bok i korridorerna.

– Att som vuxen visa att man läser och tycker att det är intressant är oerhört viktigt. Vi vet att vuxna läser mindre och mindre och då är det naturligt för barnen att tänka: varför ska jag läsa om mamma och pappa eller mina lärare inte gör det?

Att eleverna på Husbygårdsskolan får besöka Berättarministeriet är ett komplement till den ordinarie undervisningen. Anna Rydberg berättar att besöken bidragit till elevernas nyfikenhet att läsa och skriva. Närvaron av många vuxna tror hon är avgörande.

– På Berättarministeriet finns många vuxna som visar ett genuint intresse för barnen och deras lärande, vuxna som lyssnar och vill att barnen ska utvecklas. För barnen är det superviktigt. Dessutom får de träffa vuxna som de kanske inte annars möter. Att få olika typer av förebilder är viktigt både nu och för barnens framtid.

/Text: Malina Abrahamsson Foto: Karl Gabor