Idag släpptes den stora internationella studien PIRLS som mäter elevers läsförståelse och attityder till läsning i årskurs 4. Studien visar att skillnaderna i läsförståelse mellan elever aldrig har varit större i Sverige. Vilken skola eleven går i får allt större betydelse och elever med sämre socioekonomiska förutsättningar drabbas mest.
Skolverket sammanfattar studien i ett pressmeddelande: Skillnaderna i läsförståelse i årskurs 4 ökar mellan elevgrupper och mellan skolor. Svenska elever från resursstarka hem presterar på samma nivå som i föregående mätning 2016, medan läsförståelsen bland resurssvaga elever sjunker. Sammantaget sjunker svenska elevers resultat. Sjunkande resultat ses även för Norden och flertalet länder i EU/OECD. Svenska elever presterar dock fortfarande över genomsnittet för de deltagande länderna. Det visar den internationella kunskapsmätningen PIRLS 2021.
”Berättarministeriets erfarenhet av ett decenniums samarbete med lärare från de mest utsatta skolorna bekräftas av PIRLS. Det är en alarmerande bild och vi ser med stor oro på en utveckling där allt färre barn är intresserade av läsning. Skolsegregationens negativa konsekvenser för barns skolgång är en ödesfråga för vårt samhälle och demokrati. Ökade insatser i yngre åldrar och stöd till lärarens dagliga undervisning i resurssvaga skolor med kvalitetssäkrade läromedel är helt avgörande för att alla barn i Sverige ska ges förutsättningar att bli aktiva samhällsmedborgare”, säger Berättarministeriets generalsekreterare Dilsa Demirbag-Sten. Läs mer om PIRLS här.
