”Det är fantastiskt hur snabbt vi skapar kontakt med barnen –  bara på några minuter.”

För Elin, som studerar till logoped, började volontärskapet som en vilja att göra något meningsfullt vid sidan av studierna. Hon sökte efter ett sammanhang där hon både kunde bidra och få använda sitt språkintresse – och fastnade direkt för Berättarministeriet. 

– Jag ville ge tillbaka, och samtidigt göra något som kändes relevant för det jag pluggar. Att det dessutom är flexibelt gjorde det enkelt att få in i vardagen. 

Uppväxten i Norsborg har präglat hennes driv. Erfarenheten av hur olika förutsättningar kan se ut i skolan gör att engagemanget känns personligt. 

– Jag vet hur viktigt det är med vuxna som ser en och tror på en. Det kan göra stor skillnad, särskilt när resurserna inte alltid räcker till. 

I verksamheten handlar det inte om prestation eller rätt och fel, utan om att skapa utrymme för fantasi. För Elin är det just det som gör mötena med barnen så starka. 

– Här får de utforska, vara kreativa och uttrycka sig utan press. Det räcker att vara närvarande och uppmuntrande. 

Trots att passen ibland kan vara intensiva beskriver hon dem som energigivande. Det som stannar kvar är samspelet – och hur snabbt relationer faktiskt kan byggas. 

– Det är häftigt hur mycket som kan hända på så kort tid. vi skapar kontakt med barnen – bara på några minuter. När man möter dem där de är vågar de ta mer plats. 

Samtidigt märker hon hur utbildningen till logoped smyger sig in i volontärrollen. Det handlar inte om att undervisa, utan om att hitta sätt att nå fram. 

– Jag tänker mer på hur jag bemöter barnen och hur jag kan hjälpa dem att uttrycka sig. Det blir ett naturligt sätt att använda det jag lär mig. 

Att vara student ser hon som en fördel när det gäller att engagera sig ideellt. 

– Det är en period i livet där man faktiskt har möjlighet att göra sådant här. Sen blir det ofta svårare att få in. 

– Man går dit för att ge, men får tillbaka minst lika mycket. Det är utvecklande, roligt och ger perspektiv – både på sig själv och på andras verklighet. 

Och det är just där, i de små mötena, som värdet ligger. 

– Det handlar inte om att göra något stort, utan om att finnas där. Ibland räcker det längre än man tror.