När OECD nu presenterar resultaten från PISA 2025 är de förödande för Sverige som välfärds- och kunskapsnation. Svenska elevers läsförståelse och matematikkunskaper har rasat så mycket sedan 2022 att det motsvarar ett förlorat läsår – de sämsta resultat Sverige uppmätt i PISA.
En ny utvärdering från Statskontoret visar att skolmyndigheters insatser genom kvalitetsdialoger stärker huvudmännens styrning – men ger begränsat stöd till lärarna, särskilt i stora kommuner där många av de mest utsatta skolorna finns.
I en tid när det civila och militära försvaret rustas upp får vi inte förbise en av samhällets mest avgörande försvarslinjer: skolan. Att en fjärdedel av eleverna i den svenska skolan inte når grundläggande läsförmåga är inte bara ett individuellt misslyckande – det är en systemrisk. Ett samhälle där stora grupper saknar förmåga att förstå, värdera och lita på information får svårare att mobilisera gemensamt ansvar när det verkligen gäller. En allvarlig fråga för vår samhällssäkerhet.
Resultaten visar att svenska elever i genomsnitt förbättrar elever sina resultat i matematik och naturvetenskap, men det gäller inte alla elever. Högstadieelever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund halkar efter i både matematik och naturvetenskap. I år har nästan 2 300 elever deltagit i något av Berättarministeriets två skolprogram som relaterar till naturvetenskap. Båda programmen syftar till att väcka elevernas nyfikenhet på naturvetenskap och forskning samtidigt som läs- och skrivförmågan stärks.
Ett starkt och jämlikt samhälle börjar i klassrummet. För att göra skillnad krävs samarbete och konkreta, långsiktiga insatser. En ny rapport från MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) ”Olika plats – Olika liv, Unga och socioekonomisk ojämlikhet” lyfter fram tydliga skillnader mellan områden med olika socioekonomiska förutsättningar när det gäller betyg, behörighet och examen.
Att en så hög andel högstadielärare ser positivt på sitt avgörande arbete är ett glädjande resultat. Det belyser och påminner om vikten av ett prioriterat och relevant stöd till lärarna i deras undervisning för att möta de utmaningar som svensk skola står inför, säger Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare Berättarministeriet.
I all kunskapsutveckling är vetenskap och forskning fundamentalt. Det är klokt att Skolverket nu inrättat ett vetenskapligt råd bestående av kompetenta ledamöter med bra spridning för de utmaningar svensk skola står inför. Vi ser fram emot deras bidrag framåt, säger Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare Berättarministeriet.
Skolverket har nyligen släppt flera rapporter som bland annat visar att barns bakgrund fortsatt har stor betydelse för skolresultaten, och att skolor i glesbygd möter specifika utmaningar. Berättarministeriet har inom ramen för regeringens läsfrämjande satsningar beviljats medel för att göra insatser för elever i skolor med förväntat större behov, och med ett särskilt fokus på glesbygd.
I dag lämnar 15 procent av alla elever grundskolan utan behörighet till de nationella gymnasieprogrammen. Vi är i ett läge där närmare en fjärdedel av alla elever i årskurs 9 är funktionella analfabeter (PISA 2022) – de kan läsa och skriva men inte på djupet förstå vad de läser, och därmed inte ta till sig kunskap och viktig samhällsinformation.
Berättarministeriet arbetar för att barn ska lära sig att läsa och skriva bättre. Norrbotten har halkat efter och glesbygdsskolorna är extra utsatta. Sverige är en utvecklad välfärdsstat och en stark demokrati. Vi har entreprenörskap och sociala reformer att tacka för en enastående och kollektiv klassresa som tagit oss från ett fattigt land i norr till ett välfärdsland och en stabil demokrati.
Vi har hörsammat inbjudan till det nationella råd som ska bidra till att förverkliga regeringens mål om läsning, skriver Dilsa Demirbag Sten, medgrundare till Berättarministeriet.
Fokuset på utanförskapsområden i storstäder riskerar att skymma glesbygdsskolornas utmaningar och behov av stöd vilket är förödande för nyindustrialiseringen, skriver Berättarministeriets Dilsa Demirbag-Sten och Claes Nordmark, kommunalråd Boden (S).
Grunden för en välfungerande demokrati läggs i en offentligt finansierad, obligatorisk grundskola med uppgift att fostra den autonoma, kritiskt tänkande medborgaren. Skolans kompensatoriska uppdrag speglar den i Sverige djupt förankrade idén om att det är ett gemensamt ansvar att säkra att alla barn får samma möjligheter och resurser för att kunna forma sin egen framtid och bidra till samhällsutvecklingen.