Sverige rasar i PISA-mätning

När OECD nu presenterar resultaten från PISA 2025 är de förödande för Sverige som välfärds- och kunskapsnation. Svenska elevers läsförståelse och matematikkunskaper har rasat så mycket sedan 2022 att det motsvarar ett förlorat läsår – de sämsta resultat Sverige uppmätt i PISA. Redan för fyra år sedan klarade inte var fjärde elev att läsa mer än de allra enklaste texterna. Nu gäller det nästan var tredje elev, och i matematik mer än var tredje. Allra tydligast syns klyftan mellan olika uppväxtvillkor: hälften av eleverna i ett klassrum från socioekonomiskt missgynnade hem klarar inte grundläggande matematik och läsning. Bland elever från resursstarka hem gäller det 20 %. En elev från ett resurssvagt hem löper alltså mer än dubbelt så stor risk som en elev från ett resursstarkt hem att lämna grundskolan utan grundläggande kunskaper.

För Berättarministeriet som är verksamma i landets mest socioekonomiskt utsatta skolor är bilden inte oväntad. Den bekräftar det lärarna återkopplar i Berättarministeriets programverksamhet och det mönster som syntes redan i PIRLS 2021 och i Skolverkets egen lägesbedömning i våras: en svensk skola där elever i utsatta områden redan befinner sig långt under en godtagbar nivå och där skillnaderna fortsätter öka.

Nedgången handlar om mer än poäng i ett ämnesprov. PISA 2025 undersöker för första gången elevers användning av AI i lärandet, och internationella siffror pekar på ett oroande samband: elever som ofta låter AI göra jobbet åt sig läser och skriver sämre själva. Kunskap i naturvetenskap och andra ämnen räcker inte ensamt – målet måste vara elever som tänker självständigt, kan värdera information från flera källor och våga ifrågasätta det de möter, oavsett om källan är en text eller en chattbot. Det är samma förmågor som stärker både lärande och elevers självständiga tänkande vilket bland annat Berättarministeriets undersökning om kreativa inslag i undervisningen visar.

Men det finns konstruktiva lösningar på gång. Tack vare regeringens riktade satsning på läsfrämjande insatser för socioekonomiskt svagare grupper har Berättarministeriet kunnat visa konkreta resultat. En studie från Stockholms universitet som utvärderat verksamhetens skolprogram visar stärkt språkutveckling, ordförråd och begreppsförståelse, och elever som vågar skriva mer utvecklade texter. Bland annat lyfter en lärare att eleverna genom skolprogrammet såg en mening med att lära sig nya ord och insåg att språklig förståelse är sammanlänkad med allt de gör.

Lärarna är nyckeln till undervisningen som vänder utvecklingen. Lärare som får stöd kan åstadkomma mer. Detta är en övertygelse som genomsyrar Berättarministeriets arbete – och som blir alltmer angelägen när klyftan mellan skolor växer.

”Dagens resultat är alarmerande, men de är också en påminnelse om att riktningen går att vända. Vi vet vilka insatser som gör skillnad och var de gör som mest nytta – den kunskapen bär vi med oss, med tillförsikt, in i det fortsatta arbetet.” — Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare Berättarministeriet.

Läs mer om PISA 2025 hos OECD.