Kreativitet – grunden för en meningsfull utbildning
Globalisering och ny teknik har i grunden förändrat vårt sätt att se på världen. Dagens unga har tillgång till helt nya förutsättningar, men ställs också inför helt nya utmaningar. Klimatkris, ekonomisk ojämlik och en snabbt ökande automatisering kräver nya kompetenser där kreativitet är en nyckelförmåga.

För att sprida kunskap kring kreativitet och dess betydelse i undervisning har Berättarministeriet tillsammans med Karolinska institutet arrangerat en temakonferens med samlad internationell expertis på området.

I sitt välkomsttal citerar Karolinska Institutets rektor Annika Östman Wernerson Nobelpristagaren Ferenc Krausz, ”Vägen till Nobelpriset började med en briljant fysiklärare som gav fascinerande lektioner”. Utbildningsminister Johan Pehrson betonar i sitt inledningsanförande kunskap som grunden för kreativitet och presenterar regeringens planer för skärmfria klassrum och större fokus på matematik, läsning och skrivning i de lägre årskurserna. Men kreativitet och fantasi driver inte bara utvecklingen framåt utan definierar också vad det innebär att vara människa, vilket Berättarministeriets generalsekreterare Dilsa Demirbag-Sten betonar.

Konferensens första tema inleds av filosofen och kognitionsvetaren Peter Gärdenfors. Peter lyfter fram ”den inre världen” – vår förmåga att reflektera, dagdrömma och leka – som nödvändig för kreativitet. Han beskriver kreativitet som förmågan att upptäcka och kombinera nya mönster och poängterar att djup kunskap inom ett område är en förutsättning för meningsfullt skapande.

Frågan kring hur lärare kan hjälpa elever att tolka mönster och utveckla sin potential genom att förena faktainhämtning med kreativitet diskuteras vidare av Svenska Akademiens ständiga sekreterare Mats Malm, läraren Niklas Brismar Påhlson, Peter Gärdenfors och dagens moderator, professor Ronald Beghetto.

Skolan som plattform för kreativ utveckling
STEM-programmet Redaktör Schwartz forskningsresa är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Berättarministeriet. Professor András Simon och Axel Eklund, programutvecklare på Berättarministeriet, presenterar skolprogrammet där elever bland annat får möjlighet att besöka Karolinska Institutet och utföra experiment tillsammans med riktiga forskare. Programmet har pågått i fem år och expanderar nu till Stockholms universitet.

Andreas Schleicher från OECD är ansvarig för PISA-undersökningarna och ger en sammanfattning av viktiga slutsatser från den PISA-mätningen om kreativitet. Till exempel att flickor i många länder presterar bättre än pojkar i kreativt tänkande där orsaken tros vara att flickor generellt är bättre på att kunna anta olika perspektiv. Andreas lyfter också vikten av att främja nyfikenhet, uthållighet och perspektivbyte i skolan. Kreativitet konkurrerar inte med traditionell kunskap utan förstärker den snarare.

I panelsamtalet efteråt mellan Cassie Hague, OECD, Maria Wilenius, UNESCO och professor Bill Lucas diskuteras hur kreativitet – med allt vad det innebär av att våga prova att lösa problem på ett okonventionellt sätt och därmed utsätta sig för risken att misslyckas – oftast inte gynnar eleven i ett skolsystem där framgång mäts i resultat. Samtalet rör sig också kring hur resultaten från PISA-mätningen tyder på att kreativitet verkar kunna minska ekonomiska och utbildningsmässiga glapp mellan länder och främja den demokratiska utvecklingen.

I ett best practice beskriver Jennifer Buggie och Kenneth Nally från Irlands utbildningsdepartement hur Irlands skolsystem integrerar kreativitet genom nationella ramverk, lärarutbildning och samarbeten mellan skolor och yrkesverksamma. Initiativet Creative Youth ger elever inflytande över sin utbildning och stärker deras kreativa förmågor.

Mara Krechevsky från Harvard talar om forskning kring kreativitet och inlärning. Det projekt hon tar upp har pågått i 55 år och syftar till att göra lärandeprocesser synliga och ställer frågor som: Hur ser inlärning ut? Var frodas den? Vad är relevant att lära sig idag och i framtiden? En del i projektet utspelar sig i den italienska staden Reggio, där barn fick läsa och lära sig om sin stad under sex månader och därefter rita kartor över staden. Deras mål var att skapa en stad där alla delar är sammanlänkade och ingen går vilse. Övningen gjorde den osynliga inlärningen synlig.

AI och kreativitet – vänner eller fiender?
Dag två av konferensen fokuserar på teknologi och kreativitet och inleds med att professor Ronald Beghetto reflekterar över när vi behöver vara kreativa och hur AI kan användas som en partner snarare än en ersättning för mänskligt skapande. Ronald visar flera exempel på AI-applikationer och hur man kan använda AI. I panelsamtalet efteråt diskuterar Ron, professor Anders Ynnerman och CEO David Sonnek AI:s potential i att förenkla repetitiva uppgifter och skapa mer utrymme för det kreativa arbetet. En slutsats panelen kan enas kring är att vi behöver närma oss AI med både nyfikenhet och försiktighet.

Anders Ynnerman, professor i visualiseringsteknik och konsortiedirektör för Wisdome ger en hisnande presentation av hur man genom avancerad visualiseringsteknik kan se hur det ser ut på Mars, vad som orsakade en ung mans död i forntidens Egypten och tala med Corona-viruset. Wisdome-projektet som Anders leder syftar till att engagera unga i forskning och STEM-ämnen genom att de får ta del av forskning och vetenskap på nya sätt, till exempel genom interaktiva dialoger med en AI-skapad ”talande planet” Tell-us.

 

Från barndomens lek till vuxen kreativitet
Yulia Kovas är professor vid King’s College, London, och expert på hur kreativitet formas av både gener och miljö. Människans kreativitet är ett resultat av evolutionen. En del är arv/gener och en annan är miljö – gener och miljö både samarbetar och motarbetar varandra. Yulia redogör för en studie där barn som uppvisade hög kreativitet vid nio års ålder tenderade att prestera bättre på prov vid 16 års ålder. Hon menar att alla kan lära sig att bli kreativa – på samma sätt som alla kan lära sig att läsa eller cykla – eftersom vi alla i grunden har de förutsättningar som krävs.

Yulia exemplifierar sin tes med flyttfåglar som exempel på hur samspelet mellan arv och miljö fungerar. De visar hur kombinationen av gener, DNA, erfarenhet och yttre omständigheter styr beteendet. Flytten ligger i fåglarnas DNA men triggas av något yttre, som solljuset. Vissa fåglar migrerar i flock, andra migrerar på egen hand. Hos en del arter migrerar vissa individer men inte andra. Hos vissa är det de starka, hos andra de svaga, beroende på omständigheterna. En fågels flyttmönster präglas alltså av tidigare erfarenheter och miljö i kombination med arv/gener.

I en efterföljande paneldiskussion tillsammans med Yulia diskuterar professor Peter Gärdenfors och moderator Duncan Crawford, OECD, hur rigida och strikta regler under barndomen hämmar kreativiteten och följaktligen hur en mindre rigid och mer flexibel skolmiljö kan stärka kreativiteten.

Bill Lucas är professor vid University of Winchester och har utvecklat en modell för att mäta kreativitet som bland annat anammats av OECD. Bill betonar vikten av att undervisningen uppmuntrar lekfullhet och oväntade lösningar. I det avslutande panelsamtalet med Bill Lucas, Ronald Beghetto och Celeste O’Callaghan från Irlands utbildningsdepartement diskuteras balansgången mellan att mäta kreativitet och ge elever frihet att utveckla den och läroplaners roll. Panelen enas om att kreativitet inte står i motsats till traditionella kompetenser utan bör ses som ett komplement och en förstärkning.

Sammanfattande slutsatser:

Betydelsen av kreativitet och bildning

• Kreativitet ses som avgörande för personlig utveckling och samhällsframsteg.
• Grundläggande kunskap är en förutsättning för kreativitet, och utbildning bör balansera faktainlärning med kreativa processer.
• Kreativitet har en central roll i teknik och forskning, likväl som i konstnärliga yrken.

Insikter kring utbildningssystemet

• Barn i yngre åldrar lär sig bättre genom traditionella verktyg (böcker och papper) än digitala medier.
• Fokus på att stärka grundläggande färdigheter som matte och läsning utan att utesluta kreativitet.
• Skolan bör uppmuntra misslyckanden som en del av den kreativa processen.

Kreativitet i ett globalt perspektiv

• Flera länder, exempelvis Wales och Irland, integrerar kreativitet i sina läroplaner.
• Kreativitet har potential att minska ekonomiska och utbildningsmässiga klyftor samt främja demokrati.
• Nyfikenhet, tålamod och förmågan att anta olika perspektiv är viktiga för kreativ utveckling.

AI och kreativitet

• AI kan vara ett kraftfullt verktyg för att stödja kreativitet men ska inte ersätta den mänskliga faktorn.
• Viktigt att använda AI med ett syfte, som komplement till – inte ersättning för – läraren.

Best practice

• Berättarministeriets och Karolinska Institutets STEM-samarbete, där elever får kontakt med verksamma forskare.
• Hur Irlands skolsystem integrerar kreativitet genom nationella ramverk, lärarutbildning och samarbeten mellan skolor och yrkesverksamma.
• Reggio Emilia-projektet visade hur barn kan skapa och lära genom grupparbete och reflektion, som att skapa kartor över städer.
• Visualiseringsprojektet Wisdome möjliggör häpnadsväckande upplevelser – som att skapa en dinosaurie och undersöka kroppens insida – och engagerar såväl barn som vuxna i vetenskap och teknik liksom innehållsbaserat lärande.

Insikter

• Utbildning ska ses som ett livslångt lärande, där lärare och skolledare spelar en nyckelroll.
• Utmaningen ligger i att hitta en balans mellan mätning av kreativitet och att ge elever utrymme för oväntade och spontana idéer, och att göra fel.
• Kreativitet och traditionell kunskap är inte motsatser utan bör komplettera varandra för att skapa en meningsfull utbildning.

Se hela konferensen här.