Seminarieserie arrangerad av Berättarministeriet och Svenska Akademien
Ett humanistiskt perspektiv – om fantasi, lek och kreativitet i dagens samhälle
Berättarministeriet och Svenska Akademien bjuder in till seminarium på Börshuset i Stockholm
I syfte att undersöka och belysa fantasi, lek och kreativitetens betydelse för människan och samhället arrangerar Berättarministeriet och Svenska Akademien gemensamt två halvdagsseminarier med olika teman.
Den 15 oktober äger seminariet Att iscensätta inre världar – om lekens betydelse för individen och samhället rum. Genom leken kan vi utveckla kreativitet, innovation och nya möjligheter, vi kan gestalta vår inre värld, prova nya idéer, fördjupa tankar och känslor och träda in i en annan idévärld. Samtidigt rationaliseras dess spontana kreativa kraft ofta bort i vårt resultatinriktade samhälle – men hur många av våra rådande problem hade sett annorlunda ut om vi haft en mer lekfullt nyfiken inställning till försök och misstag?
Medverkande talare är Peter Gärdenfors, filosof och professor emeritus i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Agri Ismaïl, författare och journalist och D. Graham Burnett, vetenskapshistoriker, författare och professor i historia vid Princeton University.
Vänligen notera att seminariet genomgående hålls på engelska.
Den 10 juni ägde det första seminariet rum, Att föreställa sig en värld och skapa den – om fantasi och kreativitet i samtiden och framtiden. Under seminariet fokuserade vi på fantasi och kreativitet som grundläggande mänskliga förmågor – för lärande, kritiskt tänkande, innovation och samhällelig utveckling. Medverkande talare var den internationellt erkända filmskaparen Tarik Saleh, Danica Kragić Jensfelt, prisbelönt professor i datalogi och en av Sveriges ledande röster inom forskning om mötet mellan människa och maskin, och David Bäckström, neurolog, forskare och författare till boken Fantasi (2022).
Seminariet spelades in och finns att se på BM play.
Att iscensätta inre världar – om lekens betydelse för individen och samhället
Genom leken kan vi utveckla kreativitet, innovation och nya möjligheter, vi kan gestalta vår inre värld, prova nya idéer, fördjupa tankar och känslor och träda in i en annan idévärld. Samtidigt rationaliseras dess spontana kreativa kraft ofta bort i vårt resultatinriktade samhälle – men hur många av våra rådande problem hade sett annorlunda ut om vi haft en mer lekfullt nyfiken inställning till försök och misstag?
Medverkande talare är Peter Gärdenfors, filosof och professor emeritus i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Agri Ismaïl, författare och journalist och D. Graham Burnett, vetenskapshistoriker, författare och professor i historia vid Princeton University.
Vänligen notera att seminariet genomgående hålls på engelska.
Peter Gärdenfors är filosof och professor emeritus i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskning handlar bland annat om begreppsbildning, kunskap, beslutsfattande, språkets utveckling och hur människor skapar mening genom tänkande. Han har skrivit flera böcker om människans tänkande, språk och meningssökande, bland annat Hur Homo blev sapiens och Den meningssökande människan.
Agri Ismaïl är en författare som tidigare arbetat som jurist i London, Dubai och irakiska Kurdistan. Han skriver kritik och kulturdebatt och har publicerats i bland annat Expressen, Glänta, Ord & Bild och The White Review. År 2024 debuterade han med romanen Hyper, som nominerades till Augustpriset och belönades med Katapultpriset för bästa skönlitterära debut.
D. Graham Burnett är vetenskapshistoriker, författare och professor i historia vid Princeton University. Hans forskning rör bland annat vetenskapens historia, kartografi, naturhistoria, visuella kulturer och relationen mellan kunskap, teknik och samhälle. Han har nyligen givit ut flera böcker om den mänskliga uppmärksamheten och dess historia samt hur den påverkas av dagens teknologiska utveckling, däribland ATTENSITY! A Manifesto of the Attention Liberation Movement (2026).
Jonas Mattsson är journalist och författare, och har sedan 2021 varit chefredaktör på Forskning & Framsteg. Innan dess har han bland annat varit chefredaktör på Modern Psykologi och vice vd på Vetenskapsmedia i Sverige AB. År 2022 gav han ut boken Ekvilibrium – om sambandet mellan kreativitet och galenskaptillsammans med Simon Kyaga.
Dagen modereras av Jonas Mattsson, journalist, författare och chefredaktör på Forskning & framsteg.
9.00 Kaffe och registrering
9.30 Välkommen och inledning
Mats Malm, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och ledamot av Svenska Akademien och Dilsa Demirbag-Sten, journalist, författare och generalsekreterare för Berättarministeriet.
9.40 Tema 1: Människan som lekande, kreativ varelse
Peter Gärdenfors, filosof och professor emeritus vid Lunds universitet.
10.00 Tema 2: Lek, konstnärskap och utvecklingen av nya tillvägagångssätt i praktiken
Agri Ismaïl, författare och jurist.
10.20 Fikapaus
10.40 Tema 3: Leken som en källa till motståndskraft i dagens samhälle
D. Graham Burnett, vetenskapshistoriker och professor vid Princeton universitet.
11.00 Panelsamtal och frågor från publiken
11.45 Tack och summering
12.00 Mingellunch
Att föreställa sig en värld och skapa den – om fantasi och kreativitet i samtiden och framtiden
Sedan urminnes tider har människan ställt sig frågor om världen vi lever i, skapat berättelser om varifrån vi kommer och gjort sig idéer om framtidens alla möjligheter. Av den teknik och kultur som omger oss – vad hade egentligen funnits utan vår fantasi?
Unikt för människan är hennes förmåga att föreställa sig saker som ännu inte finns, och med hjälp av sina kreativa förmågor utforma en ny verklighet. Fantasi kan uppfattas som någonting antiintellektuellt och lättvindigt. Samtidigt är fantasin en förutsättning för nästan all sorts kreativt, kritiskt, vetenskapligt och empatiskt tänkande och skapande. Det vill säga de förmågor som blir allt viktigare i en ständigt mer komplex och polariserad samtid. Med andra ord, är det inte dags att vi synliggör fantasins kreativa kraft och ger fantasin den centrala plats den förtjänar?
Med hjälp av inbjudna talare, en paneldiskussion och exempel från forskning och konst undersöker vi hur fantasi formar vår förståelse av samtiden och vår föreställningsförmåga inför framtiden.
Berättarministeriet, som grundades 2011, är stiftelse ägnad åt att minska segregationens negativa konsekvenser på barns skolgång genom att stötta lärare och elever i skolor med högt socioekonomiskt index i den dagliga undervisningen. Det görs genom kompetensstärkande lärarstöd och kostnadsfria skolprogram som lockar eleverna, oavsett kunskapsnivå, att erövra det skrivna ordet. Berättarministeriets vision är ett Sverige där alla barn och unga är trygga i det skrivna ordet och har förutsättningar att aktivt delta i samhällslivet.
Berättarministeriet har framhållits både nationellt och internationellt som en ledande expert tack vare stiftelsens innovativa pedagogiska storytelling-metod och dess effekt på elevers lärande, bland annat av OECD, som lyfte fram Berättarministeriet som ett ”Best practice”-exempel i rapporten Creative Minds in Action från 2022.
Svenska Akademien, instiftad 1786, är en oberoende kulturinstitution som arbetar för att stärka det svenska språket och litteraturen. En stor del av Akademiens arbete gäller beredning och beslut rörande priser och stipendier. Mest känt är Nobelpriset i litteratur, som ger Akademien en viktig internationell roll i främjandet av framstående författarskap och berikande läsupplevelser. Men Akademien belönar också årligen ett stort antal inhemska författare, översättare, kritiker, forskare, lärare och bibliotekarier samt beviljar bidrag till kulturella verksamheter runt om i landet. Svenska Akademien har en omfattande bokutgivning och ger ut Svenska Akademiens ordbok (SAOB) och Svenska Akademiens ordlista (SAOL), men även mycket andra historiska texter och fristående verk.