En ny utvärdering från Statskontoret visar att skolmyndigheters insatser genom kvalitetsdialoger stärker huvudmännens styrning – men ger begränsat stöd till lärarna, särskilt i stora kommuner där många av de mest utsatta skolorna finns.
Insatserna, som främst riktas till huvudmännen, fungerar bra på systemnivå och ger viktiga förbättringar i styrkedjan. Men för att nå hela vägen till klassrummet är insatserna för generellt utformade och fokuserar på analys och struktur snarare än undervisning. Därmed riskerar gapet att kvarstå mellan huvudmannens analys och lärarens vardag.
Det nationella kvalitetssystemet, framtaget av bland andra Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten, uppskattas av många huvudmän. Effekten är dock starkare hos mindre huvudmän, medan större – där flest elever finns – i mindre grad förändrar sitt arbetssätt. Fokus ligger i hög grad på struktur och systematiskt kvalitetsarbete.
För Berättarministeriet väcker rapporten en central fråga: hur säkerställer vi att kvalitetsarbetet också påverkar undervisningens innehåll?
– Kvalitetssystem är en nödvändig grund. Men struktur i sig stärker inte elevers läsförmåga. Det gör undervisningen. Likvärdighet avgörs ytterst i det som sker i klassrummet – i lärarens arbete med språk och kunskapsutveckling, säger Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare för Berättarministeriet.
När nästan en fjärdedel av eleverna inte når grundläggande läsförståelse är språkutveckling inte en del av kvalitetsuppdraget – det är dess kärna. För att statliga satsningar ska få genomslag krävs att stödet också blir konkret och undervisningsnära.
– Om vi menar allvar med ökad likvärdighet behöver vi stärka lärarens förutsättningar att arbeta systematiskt med språk och läsning i klassrummet, särskilt i skolor där det kompensatoriska uppdraget är som störst, säger Dilsa Demirbag-Sten.
Resultatet blir annars ett glapp mellan styrning och praktik: huvudmän får stöd i sitt kvalitetsarbete, men lärarna märker begränsad skillnad i sin vardag.
Senast uppdaterad 2026-02-26
På Världsbokdagen, den 23 april, presenterade regeringen Sveriges första nationella lässtrategi. Målet är att fler barn ska börja läsa tidigare, utveckla en starkare läsförmåga och läsa mer över tid. Ett…
Vad innebär egentligen ett humanistiskt perspektiv på lärande? Generalsekreterare Dilsa Demirbag-Sten vägleder oss i de idéer som ligger till grund för Berättarministeriets verksamhet – synen på människan som meningssökande och…
Missade du volontärdagen? Nu kan du se inspelningen här. Tisdagen den 17 februari är det dags för årets volontärdag. Volontärdagen vänder sig såväl till dig som vill veta mer om…