En ny utvärdering från Statskontoret visar att skolmyndigheters insatser genom kvalitetsdialoger stärker huvudmännens styrning – men ger begränsat stöd till lärarna, särskilt i stora kommuner där många av de mest utsatta skolorna finns.
Insatserna, som främst riktas till huvudmännen, fungerar bra på systemnivå och ger viktiga förbättringar i styrkedjan. Men för att nå hela vägen till klassrummet är insatserna för generellt utformade och fokuserar på analys och struktur snarare än undervisning. Därmed riskerar gapet att kvarstå mellan huvudmannens analys och lärarens vardag.
Det nationella kvalitetssystemet, framtaget av bland andra Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten, uppskattas av många huvudmän. Effekten är dock starkare hos mindre huvudmän, medan större – där flest elever finns – i mindre grad förändrar sitt arbetssätt. Fokus ligger i hög grad på struktur och systematiskt kvalitetsarbete.
För Berättarministeriet väcker rapporten en central fråga: hur säkerställer vi att kvalitetsarbetet också påverkar undervisningens innehåll?
– Kvalitetssystem är en nödvändig grund. Men struktur i sig stärker inte elevers läsförmåga. Det gör undervisningen. Likvärdighet avgörs ytterst i det som sker i klassrummet – i lärarens arbete med språk och kunskapsutveckling, säger Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare för Berättarministeriet.
När nästan en fjärdedel av eleverna inte når grundläggande läsförståelse är språkutveckling inte en del av kvalitetsuppdraget – det är dess kärna. För att statliga satsningar ska få genomslag krävs att stödet också blir konkret och undervisningsnära.
– Om vi menar allvar med ökad likvärdighet behöver vi stärka lärarens förutsättningar att arbeta systematiskt med språk och läsning i klassrummet, särskilt i skolor där det kompensatoriska uppdraget är som störst, säger Dilsa Demirbag-Sten.
Resultatet blir annars ett glapp mellan styrning och praktik: huvudmän får stöd i sitt kvalitetsarbete, men lärarna märker begränsad skillnad i sin vardag.
Senast uppdaterad 2026-02-26
I en debattartikel i Dagens Industri belyser Berättarministeriets generalsekreterare Dilsa Demirbag-Sten behovet av att lyfta problemet med bristande kunskap i svensk skola som PISA 2025 tydligt adresserar. Från en teknikfråga,…
Bjärnum, en tätort med 2.700 invånare i Hässleholms kommun, ligger naturskönt beläget med skolan mitt i byn. Skolan har 500 elever, från förskoleklass till åk 9, och fritidshem. Hässleholm är…
När OECD nu presenterar resultaten från PISA 2025 är de förödande för Sverige som välfärds- och kunskapsnation. Svenska elevers läsförståelse och matematikkunskaper har rasat så mycket sedan 2022 att det…