Talarröster inför konferens på Hanaholmen 20 augusti

Vad betyder bildning i en tid präglad av populism, polarisering och ett alltmer komplext informationslandskap? Det är utgångspunkten för den konferens som Berättarministeriet och Hanaholmen bjuder in till. Bland de medverkande finns Birgit Schaffar, docent i pedagogikens filosofi vid Helsingfors universitet, Robert Egnell, rektor vid svenska Försvarshögskolan, Lisa Månsson, överintendent och chef för Naturhistoriska riksmuseet, och Daniel Hermansson, poddare och författare.

För Birgit Schaffar handlar bildning om något mer än att tillägna sig kunskap eller utbilda sig för ett specifikt mål. När blir då utbildning till bildning?

–En läroprocess blir bildande, när den inte bara förbereder mot ett visst på förhand givet mål. Bildning sker när vi ger och ges utrymme för att kritiskt granska det vi lär oss. Då inbjuds vi att reflektera över den egna kulturen och den egna yrkesmässiga verksamheten. Detta är en form av kritiskt tänkande som alltid också innefattar den självkritiska frågan: hur kan jag ta ansvar genom det jag lär mig för en bättre framtid?

Att kunna förstå och kritiskt granska sin omvärld blir också centralt när bildning kopplas till frågor om säkerhet. Robert Egnell menar att bildningens betydelse sträcker sig långt bortom förmågan att stå emot desinformation.

–Det vanligaste svaret på frågan hur bildning och säkerhet hänger ihop är att bildning skyddar mot desinformation och påverkansoperationer. Det stämmer, men det är för begränsat. Bildning handlar i grunden om att förstå sig själv och sin omvärld, och det är också så vi bygger tillit mellan människor. Säkerhet handlar ytterst om ett samhälles förmåga att hålla ihop och handla gemensamt under press, och den förmågan vilar på att vi kan tolka det som händer, sätta ord på det och vara oense utan att bli fiender. Kulturutövande och berättande är övningar som tränar just det – att sätta sig in i någon annans läge och hålla flera perspektiv i huvudet samtidigt.

Just kulturens och kunskapens roller i samhället blir särskilt tydliga när fakta och gemensamma referenspunkter ifrågasätts. För Lisa Månsson är museerna en viktig del av svaret. Museerna har ett stort förtroende hos allmänheten och en möjlighet att nå människor på bred front.

–Museerna har under flera år visat att vi har högst förtroende bland alla institutioner i Sverige. Dessutom jobbar vi aktivt för att nå ut brett i samhället. Detta ger oss goda förutsättningar att lyckas med vår viktigaste uppgift, viken är att erbjuda en gemensam, faktabaserad kunskapsgrund utifrån vilken vi kan förstå vår värld.

Men kunskap förmedlas inte enbart genom fakta. Hur vi berättar spelar också en avgörande roll för vad vi minns och hur vi tar till oss det vi möter. Daniel Hermansson pekar på berättelsens särskilda förmåga att fånga vår uppmärksamhet och skapa igenkänning. Varför minns vi en bra berättelse bättre än en sida med fakta?

–En bra berättelse innehåller levande figurer av kött och blod som vi kan identifiera oss med oavsett om vi gillar dem eller inte. Dessa råkar ut för dramatiska situationer som de behöver hantera. Berättelsen innehåller en spänning med oklar utgång, den känslan kan en sida med fakta inte gärna fånga.

Tillsammans väcker de fyra perspektiven frågor om vad bildning egentligen innebär – och vilken roll utbildning, kultur, kunskap och berättande kan spela för ett samhälle som behöver kunna hantera både oenighet och osäkerhet utan att förlora förmågan att förstå varandra. Du kan ta del av hela konferensen på BM Play efter den 24 augusti.

LÄS MER OM KONFERENSEN, PROGRAM OCH MEDVERKANDE HÄR.